Har vart ute och joggat! Otroligt jobbigt!

Första gången jag ger mig ut på en joggingtur sedan förra året någon gång. Får ont i vänstra knät när jag joggar och ibland även i högra. Måste ta det extremt försiktigt. Har haft problem med knäna sen jag var runt 23 år. Vet inte vad som hände. Jag joggade en del då utomhus på asfalt och det gick inte tillslut minns jag. Fick börja träna på trappmaskiner och orbitrecs på gymmet istället.
Men jag VILL ju jogga. Det är extremt bra fettförbränning och bra kondis får man ju.
Fasen alltså. Jag tänker försöka lite då och då. Ju lättare jag blir desto mindre problem får jag iaf. Mer tyngd på knäna gör att det blir sämre förstås. Så det gäller att gå ner lite mer i vikt så kanske det går bättre.

Något som känns superduper bra är iallafall att jag har gått ner från 71 kg till 65,5 kg sen jag började på gymmet i November förra året. Visst det har gått 4 månader men sen har jag vart sjuk 1 gång i månaden minst. Ibland 2 ggr tyvärr. Så är det att ha småbarn och jag som verkar ha så dåligt immunförsvar.
Men det blir ändring på det nu. Ju mer tränad jag är desto friskare kommer jag att hålla mig.
Jag var sjuk i 2 veckor för ett tag sen. Det blev ingen träning på 2,5 v då. Så är det!
Men det är bara att försöka komma igång igen. Nu i påsk har jag tränat otroligt bra. Den här vecka blev det 4 ggr. Tis, Ons, Fre och Söndag (idag). Imorgon blir det träning på gymmet igen.

Iallafall så är jag skitnöjd att jag nu ligger på 65,5 kg - det är ju 5,5 kg mindre. Nu är det 5,5 kg till som gäller. Hoppas att jag i sommar har gått ner dessa kilon. Jag siktar på det. Juli - that will be my month! Haha!

Men iallafall, joggingturen idag var sååå otroligt jobbig. Jag trodde jag var tränad men det kan jag säga att jag inte var. Jogging måste vara det mest jobbiga av allt jag gör. Step-up, aerobics och dans och sånt som jag kör på gymmet är ju inte alls lika jobbigt. Inte ens spinning är lika jobbigt. Jag fick tyvärr gå i några branta uppförsbackar. Inte bra! Kändes inte bra men höll på att flåsa ihjäl mig.
Och varför känns det så pinsamt?? När man ser andra människor varför skäms man då? Svara mig det? Jag skäms iaf! Alltid när det kommer någon, speciellt någon snygging eller så då försöker man lite extra. Hahaha! Så typiskt folk! Nästan alla måste göra så.
Ska bli intressant och se när jag kan springa upp i dom backarna. Men jag får ta det lugnt med joggingen som sagt. Fick lite ont i knät. Vänstra knät. Sprang på ändå. Kände att det gjorde inte så mkt med lite smärta. Jag vet när jag bör sluta. Förra sommaren fick jag riktigt ont. Då tex var det bara att gå hemåt efter en sådär 20 min.

Nej nu måste jag ta och dammsuga här hemma, sen ta en dusch och laga nån mat.

Har gått ner 4 kg på 4 veckor - YES!

Japp, jag vägde mig imorse och då vägde jag 67,0 kg. YES, säger jag bara. Jag vägde 71,5 för 1 månad sen. Jag har alltså gått ner 4,5 kg. Tricket var att
1) Träna regelbundet. Jag tränar på gym ca 3 gånger i veckan (ibland blir det 4 och ibland blir det 2 ggr) och så försöker jag ta korta promenader varje dag. Ibland hoppar man över en dag och speciellt om jag blir sjuk då blir det förstås lite sämre med träningen. Men allt som allt försöker jag röra på mig mer. Tar 30 minuters promenad med barnvagenen nästan varje dag iaf.
2) Äta mindre mängder mat vid varje måltid. Jag har jämt smällt i mig mat. Nu har jag motstått det och tagit lite mindre mat på tallriken.
3) Sen tar jag förstås kosttillskott som höjer förbränningen och ska hjälpa viktminskningen. Jag är bombis på att dom har hjälpt. Tänker inte nämna vilka,men det jag kan säga är att det finns mängder av kosttillskott eller piller som kan hjälpa en. Många tror inte på dom. Men felet är att man kan inte bara ta dom och tro att nåt händer. Man måste ju träna och äta bra också.

Det tror jag på!

Jag kommer fortsätta att gå ner. Min målvikt är ju 60 kg. Så det är bara att fortsätta. Men det känns bra just nu. YES! Jag är glad helt enkelt. Om en månad hoppas jag att jag väger 63 kg. Det återstår att se! Heja, heja!

Min yngsta dotter är nu 1 år och min äldsta 3 år - jag går inte ner i vikt?

Jag glömde bort bloggen för ett tag. Har försökt ta mig framåt efter kejsarsnittet av min andra dotter. Blev lite dålig efteråt. Reumatismen kändes och så hade jag hormonstörningar och problem med ryggen.

Det börjar kännas riktigt bra nu. Visst har jag ont varje dag i fötterna pga reumatismen. Jag kan inte gå på föttern inne, det gör för ont. Jag går med inneskor. Det blir att jag går med crocs jämt. Sen tar jag med mig dom nästan överallt.
Jag måste verkligen bli av med vikt så denna smärta minskar ner. För tyngden gör att det gör ondare också. Så otroligt svårt att gå ner i vikt. Jag är bara 2 kg från vikten jag hade när min yngsta dotter föddes. Det är helt sjukt. Jag fattar inte var problemet ligger. Jag började träna för 4 månader sen och tränar regelbundet och äter inte mer än förut. Äter lika mycket och jag behöver inte äte mer.
Det är så himla irriterande att jag bara står och stampar på samma vikt eller till och med går upp. Jag har allvarligt funderat på om något är fel med mig. Helt fel!
Jag har ju förut varit med om att jag tyckte att jag vägde för mycket och då satte jag igång å tränade på gym och efter 6 månader hade jag gått ner 6 kg. Varför går det inte nu? Är jag för gammal nu? 31 år gammal. Är jag en gammal kärring nu som inte lyckas gå ner längre?
Jag tror att kejsarsnittet, som blev ett akut kejsarsnitt gjorde att det tog längre tid för mig att komma tillbaka till mitt normala jag igen. Ärret ser inte klokt ut. Och är ganska långt upp. Sen är det ett T-snitt. Ingen fin läkning alls. Usch!
Sen fattar jag inte varför dom skar så långt upp. Det syns ovanför bikintrosorna liksom. Men det skiter jag i. Jag tänkter fasiken inte gå i baddräkt för det, för baddräkt är det fulaste jag vet. Usch!

Min vikt nu ligger på 72 kg. Jag är 169 cm. Usch! Jag mår dåligt. Gissa vad min vikt var innan jag fick barn. Jo 58 kg. Vad hände?
Jag behöver gå ner till 64 kg nu åtminstone. Kom igen nu. Nu gäller det. Jag får träna 4 ggr i veckan så länge jag är frisk. Det blir mkt sjukdomar här då barnen blir sjuka hela tiden och smittar mig och sambon.
Men 3-4 ggr är mitt mål med träningen.

Vi får se om ett halvår. Ja till sommaren vad jag väger då. Ska bli spännande att se! Denna tyngden på mina leder är så jobbig då jag redan har ledproblem.

Nej jag får skriva mer snart igen. Orkar inte skriva mer. Har mycket att skriva om...

Barnvagnspromenadhysteri - Varför ut och gå varje dag efter förlossning?

Alltså jag förstår inte varför det är sån hysteri med att gå ut och gå med barnvagn direkt efter förlossningen. Gå ut och gå varje dag och träna bort kilona. Gå och gå och gå.
För min del funkar det inte. Det absolut tråkigaste som finns är ju promenader. Så himla uttråkande. Det är helt enkelt inte min grej. Jag aktiverar hjärnan för lite. Det måste hända nåt. Det är så trist att bara gå och gå. Visst om jag har ett specifikt mål då är det lättare. Tex att jag behöver hämta ut ett paket eller köpa nåt speciellt. Annars dör jag av tristess. Om jag ska gå för att träna behöver jag dans med svår koreografi för att tycka det är kul.
Och tänk dom som går flera timmar varje dag. Hur orkar man med denna tristess. Vad gör man. Tittar på träden, husen, omgivningen? Jeha, jättekul? Not!
Tråkigare kan det inte bli. Jag är hellre inne och springer på min orbitrek och tittar på TV samtidigt eller tränar lite dans med nintendo wii. Om det är träning man är ute efter när man går. För det är ju mest det nyblivna mammor är ute efter. Att försöka gå bort massa överflödiga kilon man lagt på sig.
Det är sån hysteri också. Sånt snack om att gå och gå promenader hela tiden. Blir så trött på det. Jag tycker det är skönt att sitta inne istället. Visst jag kan gå ut i parken en solig dag och sitta där istället. Sitta på en filt i solen och läsa en bok eller tidning. Men det är ju långt till den tiden kommer. Funkar inte riktigt nu.
Sen kan det ju vara trevligt att grilla korv eller nåt annat och sitta och mysa lite ute. Men det ska vara varmt och skönt också. Lätt att ta med sig 2 barn ska det vara. Inte massa på och avklädning och ditten och datten. Och så blir en blöt och måste in och byta etc etc. Har så stela muskler efter allt lyftande av 2-åringen nu som det är. Och det räcker! Går på massage ca 1 gång i veckan nu för att inte dö av stelhet och smärta. Mina axlar och nacke är inte bra alls.
Nää nu orkar jag inte ens sitta här mer för det gör ont i axlarna. Ska lägga mig på spikmattan ett tag.
Jo förresten måste bara skriva ner att jag tog min premiär joggingtur på orbitreken idag. 30 minuter medans 2-åringen var på förskolan och lilla 11-veckors tösen låg och sov. Kändes superskönt! Mådde så bra efteråt i en stund innan lillen vakanade och gallskrek av hunger och jag behövde åka och hämta stora flickan på förskolan. Gillar inte såna stressiga situationer. Får ju inte direkt komma för sent till hämtningen. Men jag klarade det. Kom precis på pricken.