Depessionen i en vecka - bleknade bort när B tog flaskan efter 2 månaders försök

Depressionen som slog till som en blixt på klar himmel förra torsdagen eller var det onsdagen, kommer inte ihåg, är iallafall nästan som bortblåst nu. Känns såå mkt bättre. Vet inte vad som hände.
Det var verkligen som en blixt som slog ner i mig och allt kändes tungt, jobbigt, hårt, svprt. Jag ville inte gå ut, ville inte göra nåt, ville mest ligga. Jätteskumt kändes det. Mådde riktigt uselt.
Sen kändes det så i nästan en vecka innan det lättade och försvann.
Idag känns det mycket bättre, även om jag är otroligt trött då jag senaste 2 nätterna sovit ryckigt ca 6h per natt. Jag vaknar liksom hela tiden och vände mig och har mig. Har så ont i ryggen. Fattar inte varför det inte försvinner snart. Jag har börjat träna lite styrka lite lätt såhär 5,5 månad efter förlossningen ju.
Jag har iaf ett litet program jag ska börja med idag nu. Får köra på det i 1 månad och se om det blivit någon förbättring.
Iallafall så var det som att min yngsta dotter B kände på sig att något var fel för i söndags så tog hon äntligen flaskan efter 2 månaders försök. Kändes som en tung sten ramlade av mig just då. Ååh så skönt det var. Vi hade varit på babysim, hennes sista inför sommaren. Det enda jag orkade med den dagen. Puuh! Men iaf så efter babysimmet så tog hon plötsligt flaskan. Först fick hon banan efter lektionen. Jag började ge henne lite banan veckan innan och det gick superbra så hon får det som mellanmål nu nästan varje dag.
Iallafall så gjorde sambon iodning en flaska bara för att prova men den tog hon inte då. Så vi gick ut i bilen och jag kände på mig att hon var törstig eller det verkade så. Hon var lite sådär skrikgnällig. Så medans sambo höll på med stora tjejen och kollade lite saker med bilen så provade jag att ge henne flaskan medans hon satt i babyskyddet i bilen. Och vips så tog hon den och jag bara stod där och LOG och var helt tyst för jag ville inte förstöre "the moment". Så sambon visste inget förrän hon hade druckit cirka 50 ml. Då såg han att nåt var på G och han hade undrat vaför jag stod och log så länge.
YES! Där satt den! Så då drack hon 90 ml och sen efter det har hon fortsatt ta flaskan. Känns så bra, en sån frihet. För annars har det varit amning varannan timma som gällt även fast hon var 5 månader gammal liksom. Det är så uttröttande, man får ingen frihet. Känner sig instängd. Så gjorde jag iaf. Har känt mig instängd länge nu. Inte kunnat göra något alls utan B, tagit med henne överallt jag gått. Har kunnat sträcka mig till att gå ensam till affären. Kul va!
Denna trötthet och denna instängdhet gjorde mig koko ibland. Så det känns så skönt att flaskan funkar nu. Sen är det också det här med min smärta i leder och så som göra att jag vill sluta. Jag har haft ont sen förlossningen. Ont i fingar, fötter, knän ibland. Måste ha inneskor och bra skor för att det inte ska bli för jobbigt att gå. Detta slutar när jag ammar, det vet jag.
Och nu om en vecka blir B 6 månader och det passar ju lägligt att sluta då. Det rekommenderas ju att man ammar i 6 månader. Så jag har ingen ångest. Känns så bra att B har fått den bra bröstmjölken så länge. Känns så bra att jag tog beslutet att amma även om jag visste att jag skulle få problem. Hade samma problem med äldsta dottern A, men dom försvann gradvis när jag slutat amma. Den gången var ändå mycket värre än denna gång.
Så jag är stolt över mig själv att jag tänkte på B i första hand när jag tog beslutet att amma trots min egen smärta. Stod i valet och kvalet där i slutet av graviditeten. Känns just nu i fingrarna i denna stund när jag sitter här och skriver. Stela, lite ont sådär.
Men nu har jag redan trappat ner på amningen sen B tog flaskan så det går mot ljusare tider.
Just nu ammas hon morgon, kväll och natt. Däremellan får hon gröt, puré, banan och ersättning att dricka.

När Juli månad börjar har B slutat amma helt. Det vet jag. Nu trappar jag ner lite långsamt här.

Huvudvärken fortsätter pga nattamning och orättvisan är hög!

Nu har jag haft huvudvärk i 1 vecka. Det är ändå svag huvudvärk nu som tur är men det är irriterande på dagarna. Men jag vet att det är tröttheten. Får ju aldrig sova ordentligt. Det blir 2h i sträck, vaken 1 h och sen 2 h i sträck, vaken en timma osv. Det är på tok för lite med 3 såna pass. Det blir ju ca 6h per natt. Det är alltså nattamningen som stör.
Jag längtar så tills Beta sover längre. Snälla söta rara B kan du inte sova längre snart.
Det blir kritiskt snart när Alfa ska vara hemma med mig och jag måste upp kl 7, eftersom hon vaknar då. Då blir det ca 4h sömn per natt och det kommer inte gå. Jag kommer braka ihop. Fasar inför det.
Hur ska det gå?
Jag får väl lägga mig vid 20.00 på kvällarna. Trist bara, för då kommer jag inte snacka med sambon nåt alls. Vi har aldrig tid att snacka innan Alfa gått och lagt sig vid halv 8 ungefär. Så isf blir det som att bo själv ju för sjutton. Inte alls kul!
Sen det här med nattamningen. Det är så satans orättvist. Sambon får sova hela nätterna långa väldigt ofta medans jag får skitsömn. Jag säger förtås åt honom att gå upp och byta blöja ibland när jag legat och ammat och ammat flera ggr och är dödstrött. Men sen kan han ibland lägga sig i ett annat rum så han ska slippa höra nåt alls. Då blir jag så jäkla förbannad. Det är så orättvist. När ska jag få ligga i ett annat rum och få sova en hel natt? Minns inte ens när jag sov en hel natt senast? För min graviditet var inte en dans på rosor direkt. Sov kasst och kissade stup i kvarten redan från mitten av graviditeten.

Nej nu måste jag lägga mig...

2 dåliga dagar med en skrikig bebis!

Vet inte vad som hänt med Beta men hon har skrikit som en stucken gris i 2 dagar, bara på kvällar och nätter. Hon har börjat vid ungefär 18-tiden på kvällen och blivit gnällig och sen inte slutat skrika förrän framåt 2 tiden på natten. Mellan 12 och 01 har det varit som värst. Gallskrik verkligen.
Men jag är nästan säker på att hon har ont i magen. Det finns inget annat alternativ.
Hon fick upp en stor spya igårkväll också. Ganska snabbt efter att hon ammats. Hon vill också äta hela tiden på kvällarna. Men det är ju förstås för att hon har ont i magen och förväxlar magont med hunger, tror jag.
För när hon väl ligger vid bröstet så släpper hon och så vill hon ha igen och söker febrilt, och sen släpper hon igen etc. Så kan hon hålla på ett tag och skrika lite emellanåt tills jag tar bort henne och hon skriker för fullt. Men ibland är hon också hungrig. Så man kan ju liksom inte neka henne bröstet.

Och på grund av detta skrikandes har jag mått urkasst. Jag hade världens huvudvärk igår. Det började redan i förr förrigår och blev värre i förrgår, men igår var det absolut värst. Då flimrade det till och med i ögonen. Sånt där vitt flimmer som man kan få om man är övertrött och har ont i huvet. Jag har iallafall fått det förut och då berodde det på övertrötthet och huvudvärk.
Men när man får så där är det otroligt jobbigt, för det går inte göra något. Man ser så dåligt liksom. Synfältet blir så smalt. Det flimrar vitt sken på sidorna av ögonen liksom. Det går inte titta på en datorskärm, det blir helt konstigt. Det går helt enkelt inte göra något annat än att lägga sig och vila. Försöka sova bort det liksom. Och så blev det igår. Jag försökte sova hela dagen nästan. Älsklingen och Alfa åkte ut och handlade och jag låg hemma med Beta. Tur att Beta ville sova just då när jag fick flimret. För mycket annat gick inte göra då. Det är sån där huvudvärk som kan leda till migrän.
Så igår kunde jag äntligen ta mig upp och göra något vid 17-tiden ungefär. Sen vart det samma skrikiga bebis igen. Hela kvällen och natten. Älsklingen tog Beta då vid 24.30 tiden och gick ut med henne i vardagsrummet. Tillslut somnade dom där båda två och kom in till mig vid 3-tiden då det var dags att amma.

Idag känns det lite bättre. Idag har jag haft lite huvudvärk bara, det går mot rätt håll.

Det är inte lätt ibland. Hoppas kvällen och natten blir bättre nu ikväll. Just nu är hon rätt lugn. Vi får se hur det går.

Jag har till och med bakat en kaka nu ikväll efter middagen bara för att jag blev så sugen. En mjuk pepparkaka. Jag är en liten gottegris alltså.

Illamående och amning!

Undra om det har något samnand för jag har mått illa mest hela dagen och igår mådde jag också lite illa. Trodde det berodde på att jag var så hungrig, för hungrig är jag hela tiden nu nästan. Och det har varit extremt idag. Känns som jag har behövt äta nåt hela tiden. Gick och åt nötter, russin, choklad, någon frukt, mackor idag. Ja allt möjligt. Och mat förstås. Men emellan frukost, lunch och middag och kvällsmål var jag tvungen att äta grejer. Det kändes som det iaf, som att magen skrek efter något.

Just nu när jag ammat lite mår jag mer illa känns det som också. Skumt är det. Men det kanske har något samband.

Har lite ont i magen också. Hemska tankar kommer såklart upp i huvudet på mig. Som att jag har fått magsår eller magkatarr. Eller ännu värre. Macancer. För ett är säkert. Det är inte magsjuka. Det hade jag förra veckan och det kan ju för sjutton inte komma igen så jäkla snabbt. Nej det måste vara något med magen. Den är orolig. Ska kanske gå till apoteket och köpa rennie.

Jo, det här med brösten, att det sved och brände i dom som jag sa häromdagen. Att det eventuellt var svamp. Det känns lite bättre faktiskt. Så det kanske går över helt. Hoppas!

Jag kör med fri amning!

Jag kör med fri amning. Jag ammar helt enkelt efter behov. När Beta vill ha mat så får hon mat så det blir lite ryckigt. Inte helt strukturerat så att säga.
Ibland känns det lite jobbigt då det kan gå 30min- 1h innan hon vill ha mat igen. Det är för att hon somnar första gången hon äter och då har hon inte fått i sig tillräckligt oftast. Så då vaknar hon efter ca 30 min och vill ha mer.
Dagtid äter hon oftast oftare också än nattetid. Men det är ju tur iallafall. Under natten vill man ju sova. I natt var det nåt slags rekord. Jag fick sova 3.5h ungefär tror jag. För hon åt vid 00.30 ungefär och sen vaknade hon vid 5 igen och skulle äta först då. Jippie säger jag bara. Det var skönt. Men sen vaknade jag halv 7 såklart för då går älsklingen upp med Alfa och så ska han till jobbet och hon till förskolan. Men jag somnade igen vid 8 tiden och så gick jag och Beta upp vid 9. Det var då hon vaknade igen och ville ha mat. Hon hade legat och gnytt i en timma men jag försökte vänta så att hon lär sig att det är långa sovperioder på nätterna.

Nu tror jag nog att jag ska börja skriva ner tiderna hon ammar för att se om det är nåt mönster. Hoppas att det blir ett återkommande mönster snart iallafall så att man kan planera något. Vill nämligen gå och klippa mig men då behöver jag veta när hon äter och sover lite mer konkret.

För det går ju inte om hon ligger och skriker i vagnen medans jag klipper mig. Vet inte hur jag ska göra än.
Fortsätter väl iallafalla att amma på när hon vill ha mat helt enkelt.

Undra om jag har fått svamp i brösten

Amningen har gått bra hittills men nu senaste dagarana har det svidit lite och bränt lite liksom på bröstvårtorna. Och sen är ju Beta vit i munnen. Så hon måste ju ha torsk. Det kan ju ha gått över till bröstvårtorna. Så jag har ju penslat med vischyvatten i hennes mun och på mina bröstvårtor i 2 dagar nu. Alltid innan amning. På nätterna orkar jag dock inte. Är död som en sill då och vill bara sova.

Men nu idag jag känt nån skarp svidande, brännande känsla i hela högra bröstet. Lite i nedre delen av bröstet liksom. Kan ju vara svampen som gått in i bröstet. Hmm, vi får se hur detta utvecklar sig. Jag får väl fortsätta pensla med vischyvatten.