När jag jämför A och B som bebisar och mig själv hur jag kände, så är det faktiskt stor skillnad. Den här gången 2 år senare mår jag bättre, har mer energi, orkar mer, aningen mindre krämpor, amningen går bättre, allting är bekant och inte nytt.
Sen är jag liksom förälskad i min lilla bebis. Det känns liksom inte på samma sätt som med A. Nu med B är det som att det klickade direkt. Jag connectade direkt liksom. Hon är så goo. Konstigt egentligen att det inte var så med A. Det har liksom växt fram mer och mer med A.
Men nu känner jag ändå mer för B än A. Hemskt att säga men jag tycker liksom mer om B. Varför är det så?
Hon är så himla go och glad. Just nu är A så trotsig, tjurig, busig och gnällig. Det är väl inte det som gör det. Jag vet bara inte vad det är. Jag kanske hade en depression med A. Jag var aldrig ute och gick. Höll mig jämt inne med A. Orkade inte gå ut. Orkade nästan ingenting.
Nu tar jag mig ut med både A och B, ut i solen.
Min lilla going är så gooo så gooo. När man egentligen inte vill gå upp på morgonen och är jättetrött så får man ändå alltid jätteleenden och lycka i ögonen på lilla B när hon ser mig. Då blir man inte arg ändå. Hon är en sån glad tjej.
fredag 13 maj 2011
lördag 7 maj 2011
Betessläpp idag och fasen vad sambon gör mig SUR
Var på utsläpp av kor idag med hela familjen. Hugaliga vad trött jag var som vanligt. Hade hellre velat sova men fick gå upp tidigt så man hann dit till 10. Allt tar extremt lång tid när man har 2 barn. En liten som måste ammas varannan timma och nästan alltid precis innan man ska iväg. Eller om det är 30 min innan så kan hon alltså ligga i 30 minuter. Helt otroligt! Ibland kan det gå på 10 min men det sker oftast då man själv är lugn och inte ska någonstans.
Iallfall så var vi iväg på betessläpp. Det stor på ARLAs mjölkpaket. Så sambob anmälde oss.
Men fyy sjutton vad mkt folk det var, det var ingen plats för en 4,5 månaders gammal bebis. Det vart mest jobbigt för mig som fick hålla koll på 2 ungar medans sambon roade sig med sin kompis, som också var där. Jag blev knappt presenterad för hans vänner. Ojdå, det glömde jag säger hann sen när jag nämner det. Det var så mycket folk så jag glömde det visst. Dålig stil tycker jag!
Sen kunde han knappt hålla koll på en unge ens utan jag fick sitta och leka och aktivera B i skuggan av vagnen och samtidigt hålla koll på A som sprang fram och tillbaka bland folken, sån tur var sprang hon inte för långt. Jag fick skrika åt henne ett par gånger att inte gå för långt men hon ser det oftast som en sport och gör tvärtemot. Så jag fick vara beredd att springa upp. Sambon stod rätt långt bort och snackade med sin kompis utan att ha en tanke alls på att jag inte hade det minsta kul utan satt och fokuserade helt på 2 barn. Såg inte en enda ko springa ut förrän senare när alla var i hagen redan och hälften av folket hade gått hem.
Då kunde ja ta mig en titt framme vid staketet eftersom då helt plötsligt kom sambon på att han kanske skulle sitta med Alva lite så jag kunde gå upp från filten. Nää usch det var ingen rolig dag. Jag kände mig som en uppasserska. Medans han står där och snackar och har skoj framför hagen. USCH vad arg jag blir. Inte kul att följa med på saker när man inte får en lugn stund själv. B var nämligen inte så nöjd, hon var lite gnällig och kunde inte somna bland allt sorl och alla människor och så. Och A hade spring i benen.
Och så klagar sambon på att jag är sur sen när vi åker hem. HOHO! HALLÅ! Jag har rätt att vara sur på honom. Jag får ALDRIG någon fri tid när jag har B hängades på bröstet varannan timma, hon vägrar ta flaska. Jag kan knappt gå utanför dörren. Jag är låst till henne. Jag får aldrig fri tid att träffa någon annan än mina barn eller sambon. Känns helt otroligt jobbigt. Jag kan verkligen knappt göra något alls. Skulle vara skönt att åka och simma. Men det skulle inte gå. Ibland äter B varje timma. Hur ska det gå. Jag gick på en massage för en vecka sen i samma område där vi bor. Var borta 1h och shit inte ens ifred fick jag vara. Sambon var tvungen att ringa och be mig komma hem för att B skrek och skrek och hade gjort det sen jag gick. Inte ens en lugn avslappnande massage får man. Sista 5 minuterna blev jag helspänd pga det. Han kan inte ens unna mig 1h ifred och ha hand om ett skrikande barn för min skull. Det är ju sjukt egentligen.
Jag blir så arg ibland. Och inte ens när man gör nåt tillsammans kan han ta ansvar och åtmistone se efter 1 barn. Varför ska man behöva göra nästan allt själv. Städa, plocka i ordning, roa barnen, tvätta, torka, fixa och så förväntas man laga mat på kvällen. Ibland orkar jag inte mer och låter han göra maten när han kommer hem. Känner mig helt slut efter en hel dag med skrik och trots. Skrik från B och trots från A.
Går ju på högvarv jämt. Det var så skönt när man hade ett jobb 8h om dagen. Det var så mkt lättare än att sköta allt hemma med 2 barn. Det är så sant så..jobba är lättare! Då kunde man slappna av på jobbet. Jobbade ungefär lika mkt framför datorn som inne i ett lab. Och det var så mkt lugnare än att vara här just nu i detta.
Iallfall så var vi iväg på betessläpp. Det stor på ARLAs mjölkpaket. Så sambob anmälde oss.
Men fyy sjutton vad mkt folk det var, det var ingen plats för en 4,5 månaders gammal bebis. Det vart mest jobbigt för mig som fick hålla koll på 2 ungar medans sambon roade sig med sin kompis, som också var där. Jag blev knappt presenterad för hans vänner. Ojdå, det glömde jag säger hann sen när jag nämner det. Det var så mycket folk så jag glömde det visst. Dålig stil tycker jag!
Sen kunde han knappt hålla koll på en unge ens utan jag fick sitta och leka och aktivera B i skuggan av vagnen och samtidigt hålla koll på A som sprang fram och tillbaka bland folken, sån tur var sprang hon inte för långt. Jag fick skrika åt henne ett par gånger att inte gå för långt men hon ser det oftast som en sport och gör tvärtemot. Så jag fick vara beredd att springa upp. Sambon stod rätt långt bort och snackade med sin kompis utan att ha en tanke alls på att jag inte hade det minsta kul utan satt och fokuserade helt på 2 barn. Såg inte en enda ko springa ut förrän senare när alla var i hagen redan och hälften av folket hade gått hem.
Då kunde ja ta mig en titt framme vid staketet eftersom då helt plötsligt kom sambon på att han kanske skulle sitta med Alva lite så jag kunde gå upp från filten. Nää usch det var ingen rolig dag. Jag kände mig som en uppasserska. Medans han står där och snackar och har skoj framför hagen. USCH vad arg jag blir. Inte kul att följa med på saker när man inte får en lugn stund själv. B var nämligen inte så nöjd, hon var lite gnällig och kunde inte somna bland allt sorl och alla människor och så. Och A hade spring i benen.
Och så klagar sambon på att jag är sur sen när vi åker hem. HOHO! HALLÅ! Jag har rätt att vara sur på honom. Jag får ALDRIG någon fri tid när jag har B hängades på bröstet varannan timma, hon vägrar ta flaska. Jag kan knappt gå utanför dörren. Jag är låst till henne. Jag får aldrig fri tid att träffa någon annan än mina barn eller sambon. Känns helt otroligt jobbigt. Jag kan verkligen knappt göra något alls. Skulle vara skönt att åka och simma. Men det skulle inte gå. Ibland äter B varje timma. Hur ska det gå. Jag gick på en massage för en vecka sen i samma område där vi bor. Var borta 1h och shit inte ens ifred fick jag vara. Sambon var tvungen att ringa och be mig komma hem för att B skrek och skrek och hade gjort det sen jag gick. Inte ens en lugn avslappnande massage får man. Sista 5 minuterna blev jag helspänd pga det. Han kan inte ens unna mig 1h ifred och ha hand om ett skrikande barn för min skull. Det är ju sjukt egentligen.
Jag blir så arg ibland. Och inte ens när man gör nåt tillsammans kan han ta ansvar och åtmistone se efter 1 barn. Varför ska man behöva göra nästan allt själv. Städa, plocka i ordning, roa barnen, tvätta, torka, fixa och så förväntas man laga mat på kvällen. Ibland orkar jag inte mer och låter han göra maten när han kommer hem. Känner mig helt slut efter en hel dag med skrik och trots. Skrik från B och trots från A.
Går ju på högvarv jämt. Det var så skönt när man hade ett jobb 8h om dagen. Det var så mkt lättare än att sköta allt hemma med 2 barn. Det är så sant så..jobba är lättare! Då kunde man slappna av på jobbet. Jobbade ungefär lika mkt framför datorn som inne i ett lab. Och det var så mkt lugnare än att vara här just nu i detta.
Har inte orkat skriva - är inte mig själv längre - ZOMBIE Zzz
Min hjärna känns som den är överhettad eller något för jag hänger inte med längre. Det beror nog på all trötthet. All sömnbrist. Det tar aldrig slut liksom. Nu är B snart 5 månader men vaknar ändå 2 ggr per natt och sen vid 7 på morgonen. Det tär på mig. Tär på mitt humör. Jag är jämt trött och ofta ont i huvet.
Nu har jag vart sjuk i över 1 vecka också men måste gå på högvarv ändå. Är helt slut.
Har vart hemma med B och A eftersom A inte är på förskolan mer än varannan vecka (15h i veckan regeln) så upp å hoppa kl 7 när man sovit kanske 5h osammanhängande sömn. Det har nu gått så långt att jag lägger in kylvaror inne på toaletten eller går in med dom där och undrar vad det är jag håller på med. Lägger saker fel, glömmer saker, fumlar, är lättirriterad, hängig, orklös. Orkar inte ta mig ut ofta pga detta. Nu är det speciellt för att jag vart sjuk. Vart inne med barnen hela veckan typ. Energin är otroligt låg.
B har vart snuvig och sjuk också hela veckan men A har mått bra. Hon var sjuk för 2 veckor sedan.
Mitt i allt har jag försökt öva A på att sluta med blöja. Det har gått ganska bra ändå. I onsdags orkade jag inte, det var en så otroligt tröttsam dag. Gick som i en drömvärld, zobieliknande. Tråkig mamma var jag, Lät A titta på film så jag kunde ta det lugnt. Jäkligt ont i halsen och hängig var jag. Kunde inte somna natten mot onsdag för varje gång jag var på väg att somna tappade jag andan och började hosta och var tvungen att dricka ett helt glas vatten. Så höll det på i 2,5 h tills jag satt upp och somnade. Den natten blev inte lång. Ont i huvet hela onsdagen sen. Räckte in med att dricka 3 koppar kaffe till frukost.
Nu har jag vart sjuk i över 1 vecka också men måste gå på högvarv ändå. Är helt slut.
Har vart hemma med B och A eftersom A inte är på förskolan mer än varannan vecka (15h i veckan regeln) så upp å hoppa kl 7 när man sovit kanske 5h osammanhängande sömn. Det har nu gått så långt att jag lägger in kylvaror inne på toaletten eller går in med dom där och undrar vad det är jag håller på med. Lägger saker fel, glömmer saker, fumlar, är lättirriterad, hängig, orklös. Orkar inte ta mig ut ofta pga detta. Nu är det speciellt för att jag vart sjuk. Vart inne med barnen hela veckan typ. Energin är otroligt låg.
B har vart snuvig och sjuk också hela veckan men A har mått bra. Hon var sjuk för 2 veckor sedan.
Mitt i allt har jag försökt öva A på att sluta med blöja. Det har gått ganska bra ändå. I onsdags orkade jag inte, det var en så otroligt tröttsam dag. Gick som i en drömvärld, zobieliknande. Tråkig mamma var jag, Lät A titta på film så jag kunde ta det lugnt. Jäkligt ont i halsen och hängig var jag. Kunde inte somna natten mot onsdag för varje gång jag var på väg att somna tappade jag andan och började hosta och var tvungen att dricka ett helt glas vatten. Så höll det på i 2,5 h tills jag satt upp och somnade. Den natten blev inte lång. Ont i huvet hela onsdagen sen. Räckte in med att dricka 3 koppar kaffe till frukost.
Prenumerera på:
Inlägg (Atom)