Japp, den tog slut i somras. Ett ljus gick upp för mig i somras när jag slappade av från all stress, från allt jobb och bara var mig själv och va liksom.
Då lugnade jag ner mig och insåg att det var skönt det här. Att bara vara själv och va och göra det jag själv känner för och må bra.
Sen var den utlösande faktorn nog också att jag såg att det fanns hopp om äkta kärlek. Romantik och kärlek finns. Det gäller att hitta den rätta bara. Att vara på rätt ställe vid rätt tidpunkt. Att ha tur.
Det kan var ödet. Det kan var slumpen. Det kan vara att man just vågar göra det som man inte gjort förut. Att man bryter ett mönster å då dyker den upp.
Ja det är mkt som kan leda en till kärleken. Men ett är säkert. Man ska inte leta aktivt och vara desperat. Man måste trivas i sig själv. Må bra i sig själv och känna att man älskar sig själv för då kan andra älska en. Då kan man göra andra glada. Man kan få andra att må bra om man själv mår bra ju.
Den goda cirkeln va!
Bra leder till bättre!
Ja, jag är helt förändrad nu.
Hela min separation var som en vändpunkt i hela mitt liv. En brytpunkt. Ett uppvaknande. Och det var så mkt annat som spelade in också. Nytt jobb, nya vänner, nya mål, psykiska välmåendet var bättre. För en gångs skull kunde jag börja tänka på mig också. På bara mig och mina behov. Vad vill jag? Vad mår jag bra av? Jag ska göra det! OCh det ska jag göra nu!
Jag är bra, jag är glad, jag är rolig, jag är fin...Säg positiva saker till dig själv varje dag! Du är vad du tror!
Iallafall så i somras hade jag en romans men en kille som jag aldrig hade trott mig vara med. Fanns inte i min värld innan att jag föll för sådana killar. Men så av en slump blev det en kyss. Det var mer ett vad typ att jag skulle kyssa han. Å så upptäckte jag hur bra kyssen var. Hur intensiv, hur naggande, hur spännande...ja det var massor..och grejen var att killen hade spanat in mig hur länge som helst. Han vart kär i mig vid första ögonskastet tydligen.. Jag var tvungen att fortsätta träffa honom och känna det igen. Det var så speciellt..som en aura runt honom, som påverkade mig...Jag blev liksom berusad av hans närhet..skumt var det.
Och med han var det kärlek och inga ord. Inga visor och inga ord. Bara känslor.Känslorna kändes i luften. I ögonen. Vi kunde bara titta på varandra utan att säga nåt och det fanns där. Vi kunde bara kramas utan att göra nåt mer och det var där..allt runtomkring försvann. Det var nuet och känslan...
Det var underbart..härligt..frihet..fritt..det var livet..livet var så grym härligt just då..
Fanns ingen tid och inget rum. Allt försvann en dag när vi åkte på en utflykt...det var han och jag och inget annat..
Jaja, iallafall så är det över nu..det var för långa avstånd mellan oss. Hade aldrig gått. Sen har jag barn och han var 8 år yngre än mig och pluggade och allt. Det gick bara inte.
Men visst vart jag ledsen när jag åkte ifrån honom. Låg å grät i sängen när han hade åkt och sen åkte jag å allt var borta..andra sidan jorden tyvärr....
Efter den tiden och den resan så ändrades hela mitt liv. Jag kände inte för att knulla runt alls mer. Inte med någon. Fick massa erbjudanden hit och dit men sa bara NEJ NEJ NEJ tack.
Hade till och med 2 killar med mig en kväll när jag var apfull men sa NEJ NEJ NEJ här blir inget sex. Ni får sova över men mer blir det inte..Ok, sa dom. Dom sov på varsin sida i sängen och sen åt vi frukost och mer vart det inte. Jag är bestämd när det väl gäller.
Tänk jag kunde vart med 2 killar samtidigt. Dom var kompisar och drömde säkert om det. Men jag var inte sugen...jag var i en annan fas i livet..
Sex är inte allt.
Jag vill ha känslor, jag vill ha ömhet, jag vill ha mys, kärleksfulla blickar, kramar och ord. Omtänksamhet och känslan av värmen i bröstet när man är kär..upprymdheten..lustfylld..pirrig..
Det är så mkt bättre..då spelar inte sexet lika stor roll..
Sexet blir bättre ändå om man är kär..för man vill ju ha personen man är med...har märkt det, att det är så..
jag har alltid tänk att jag ska fanemej ha STOORA kukar så det smäller..men nej det behövs inte..normala är bra..det går att komma då med..har man känslor så går det för mig iaf.... även om jag har sjukt svårt att komma överhuvudtaget och speciellt på fyllan...
Kommer aldrig på fyllan.. då är det sjukt bra isf...känner inget liksom...det somnar där nere...
blev lite värre sen jag blev gravid. inte kul alls..
Men tyvärr så funkar det inte med minikukar..ledsen..men det känns inte..sorry killar..jag tycker synd om er..jag är ledsen för er skull..vad ska man göra..men det kanske finns någon som är ok med det...får man hoppas..
Nä dags å ta sig ett glas vin och softa lite..barnen sover och jag sätter på lite musik här...
