Jo det blev så att jag var tvungen. Om man sover i samma säng även om det slut sedan ett halvår snart så har man ju ändå behov va. När ska man få göra dom behoven om han alltid lägger sig och sover i sängen före mig.
Nu har jag blivit sån att jag helt enkelt får strunta i hans närvaro och låtsas om som inget. Måste tänka på mig nu och mina behov. Har ju inte gjort det förut.
Jag börjar bli fri nu. Komma loss från en instängd, inbunden, kontrollerande tillvaro.
Känns så skönt att jag är jag nu. Börjar må bättre.
Har länge varit deprimerad, låg, dålig självkänsla kommer med det. Aldrig känt mig nöjd.
Men nu känner jag att jag är på G. Jag gillar mig själv. Jag är säker på nästan allt jag gör nu. Ja allt för fasen. Jag har utstrålning nu. Jag vet vad jag vill. Det är som att gå från natt till dag på 1 månad eller nåt.
I am on my way up. Up to the sky!
Alltså jag svävar nästan uppåt...jag går uppåt. Har börjat klättra på trappan och snart är jag på toppen. Då stannar jag där och är där...går inte ner igen..
Det kommer bli så bra allt, bara jag kommer härifrån, ifrån detta destruktiva hem, negativa stämning, sura arga människan (exet). Han som kontrollerat mig, inte låtit mig göra det jag vill, inte låtit mig ha mina intressen utan att få mig att känna ångest för att jag utövar mina intressen.
Varit instängd, aldrig stöttat mig har han. Han har hjälp mig att må sämre istället. Han har puttat ner mig från trappan.
Iallafall så vart jag då sugen så jag tog fram min massagstav och satte igång. Låtsades som att han inte var där. Och ni kan ju gissa vad som hände sen..Jo han blev kåt och ville hoppa på mig.
Men NEJ NEJ NEJ sa jag va fan håller du på med här. Jag är inte intresserad. Förresten går det mkt fortare med en massagestav. Kände för att få lite oxytocin, man mår jäkligt bra efter det.
Usch men jag blev nästa störd och äcklad på nåt sätt att han försökte. Var nästan så att jag fick sluta.
Fy fasen när ska man få ha ett privatliv här.
Jag blir också utfrågad i minsta detalj vad jag håller på med när jag inte är hemma. Han kan tjata i timmar tills han får svar på något. Det är grymt jobbigt.
Längtar nu till min egen lägenhet. Tills friheten infinner sig.
Mina tankar och funderingar och annat som händer i mitt och familjens liv. Har en dotter född 2008, som jag kan kalla A och en dotter född 2010, som jag kan kalla B. Sen har vi ex sambon och pappan. Det tog slut i slutet av 2012 efter 8 år. Jag var ensamstående ett tag. Jag träffade en ny kille 2013 och vi flyttade ihop 2014. Men depressioner kommer och går! Efter 4 år med den nya killen -ny separation i slutet av 2017. 2018 bodde jag själv igen. Jag blev kär igen men nu 2019 är det åt helvete!
söndag 31 mars 2013
söndag 24 mars 2013
Exet har träffat en ny redan medans vi fortfarande bor ihop med barnen
Ja tydligen har han träffat en ny. Han är helskum. Han berättade förstås att han skulle ut med den nya. Men jag tror att det har pågått ett tag ändå. Känns så på nåt sätt. Och nu är han helskum. Han springer ut titt som tätt utan att ens säga vart han ska. Han ska ut lite bara.
Tror han håller på och ringer och sms:as och har sig. Han kanske till och med tar en snabbis i närheten. Vad vet jag.
Hon kanske bor här i närheten. Jag har ingen aning.
Skumt känns det iallafall. Men så är det.Vad ska man göra. Inte mycket. Jag är låst här ett tag till, tills jag får tag på en lägenhet. Inte lätt situation.
En annan sak också är att han går in och duschar 3 ggr per dag ungefär nu. Förut var det högst 1 gång per dag. Han verkar helskum. Flinar hela tiden också åt nästan allt.
Det är rent ut sagt lite jobbigt att ha homom runt omkring.
Nä nu dyker han väl snart upp här i dörren. Man vet aldrig. Han har vart ute en sväng. Vet inte vart och inte hur länge och när han kommer.
Tror han håller på och ringer och sms:as och har sig. Han kanske till och med tar en snabbis i närheten. Vad vet jag.
Hon kanske bor här i närheten. Jag har ingen aning.
Skumt känns det iallafall. Men så är det.Vad ska man göra. Inte mycket. Jag är låst här ett tag till, tills jag får tag på en lägenhet. Inte lätt situation.
En annan sak också är att han går in och duschar 3 ggr per dag ungefär nu. Förut var det högst 1 gång per dag. Han verkar helskum. Flinar hela tiden också åt nästan allt.
Det är rent ut sagt lite jobbigt att ha homom runt omkring.
Nä nu dyker han väl snart upp här i dörren. Man vet aldrig. Han har vart ute en sväng. Vet inte vart och inte hur länge och när han kommer.
lördag 2 mars 2013
Blir så trött på att bo med exet
En tråkig jobbig lördagskväll igen då där man blir tvingad och ta massa skit från exet om hur dålig jag är på allt, hur egoistisk jag är, hur jag skiter i andra, aldrig tänker på andra, tar för mig allt, bla bla bla..
Blir så jäkla trött på denna människa. Inget av det där stämmer på mig om man inte tittar på mitt förhållande till honom just nu. Och vad jämför han med liksom? Jo sig själv. Han har inget annat att jämföra med. Och han måste jämföra, för så är hans liv. Han kan inte bara tro på något om han inte sett det, vart med om det eller gjort det själv. Det går inte in i hans dumma huvud. Visst han är förmodligen inte dum för några grejer kan han ju men det känns som han är dum ändå ibland. Vad går in i hans huvud egentligen. Han själv bara?? Det är snarare han som tänker på sig själv. Jag har inte sett några bra egenskaper om jag tänker efter sen vi fick barn nästan och det var över 4 år sen nu.
Jag har vart blind alla år.
Jag har fokuserat allt på barnen ju. Jag har dedikerat mig själv åt dom och hemmet. Visst försummade jag honom då. Men det går inte ha ett likadant förhållande som innan man får barn. Man har ju nytt ansvar. Ansvar för barnen liksom.
Men jag har vart blind. Det har inte vart bra... Varför skaffade vi ens barn kan jag fråga mig. Fy sjutton vad dumt. Men det är inte dumt nu för jag ångrar inte alls mina fina barn. Det skulle jag aldrig göra. Små fina ögonstenar.
Men jag ångrar alla dessa onödiga extra år tillsammans med exet där jag har vart instängd, ofri,kontrollerad,ensam, ledsen, besviken, missnöjd. Och det kan jag förstå att det bli sämre för han om jag känner så. Sämre och sämre men han triggar det ju också.. han har gjort det sämre och sämre hela tiden. Han har inte kunna göra något bra..inte kunna säga något bra..utan bara sagt saker som fått mig att må sämre och bli ledsen inombords.
Jag har just vaknat upp ur blindo kan man säga.. Jag känner en livsglädje som jag aldrig känt. Längtar bort härifrån. Jag kommer vara fri, kommer vara jag. Göra vad jag vill. Göra saker själv och göra saker med barnen själv. Må bra, trivas, vad glad. Inspireras. Träffa nytt folk, vara nöjd, ja allt som jag inte känt på länge. Jag kommer få ägna mig åt mina intressen utan att känna ångest och må dåligt för att exet inte gillar mina intressen och inte gillade att jag ägnade mig åt dom.
Han ville att jag skulle ägna mig mer åt familjen och honom. Vem får lust att ägna sig åt honom så som han har betett sig de senaste åren. Snacka om dålig sexlust också. Så negativ, dömande, klagande och allt som han vart, tjafsig och bråkig och ja det finns mkt mer..iallafall så är det så jäkla avtändande så jag blev ju aldrig ens sugen nästan.. han var jämt arg, sur,grinig, tråkig, klagade...
Negativ energi jämt när han var omkring...Den spred sig och den sprider säg än här..
Jag kan inte flytta som sagt pga min dåliga ekonomi. Jag kan inte klara mig själv och barnen då.. måste hitta något sätt snart..hitta ett vettigt helttidsjobb men det är inte lätt. Jag försöker och försöker.
Har vart på intervju efter intervju men jag har vart för deppig, det vet jag. Sen jag började med anti-depp medel har det iaf blivit bättre och bättre.
Nu har jag iaf störts chans hittills att verka normal på en intervju och jag tror mer på mig själv nu också..
Nää jag måste sova känner jag..var bara tvungen att skriv av mig lite..
Skriver nog mer imorn..för det finns en hel del att säga...
Blir så jäkla trött på denna människa. Inget av det där stämmer på mig om man inte tittar på mitt förhållande till honom just nu. Och vad jämför han med liksom? Jo sig själv. Han har inget annat att jämföra med. Och han måste jämföra, för så är hans liv. Han kan inte bara tro på något om han inte sett det, vart med om det eller gjort det själv. Det går inte in i hans dumma huvud. Visst han är förmodligen inte dum för några grejer kan han ju men det känns som han är dum ändå ibland. Vad går in i hans huvud egentligen. Han själv bara?? Det är snarare han som tänker på sig själv. Jag har inte sett några bra egenskaper om jag tänker efter sen vi fick barn nästan och det var över 4 år sen nu.
Jag har vart blind alla år.
Jag har fokuserat allt på barnen ju. Jag har dedikerat mig själv åt dom och hemmet. Visst försummade jag honom då. Men det går inte ha ett likadant förhållande som innan man får barn. Man har ju nytt ansvar. Ansvar för barnen liksom.
Men jag har vart blind. Det har inte vart bra... Varför skaffade vi ens barn kan jag fråga mig. Fy sjutton vad dumt. Men det är inte dumt nu för jag ångrar inte alls mina fina barn. Det skulle jag aldrig göra. Små fina ögonstenar.
Men jag ångrar alla dessa onödiga extra år tillsammans med exet där jag har vart instängd, ofri,kontrollerad,ensam, ledsen, besviken, missnöjd. Och det kan jag förstå att det bli sämre för han om jag känner så. Sämre och sämre men han triggar det ju också.. han har gjort det sämre och sämre hela tiden. Han har inte kunna göra något bra..inte kunna säga något bra..utan bara sagt saker som fått mig att må sämre och bli ledsen inombords.
Jag har just vaknat upp ur blindo kan man säga.. Jag känner en livsglädje som jag aldrig känt. Längtar bort härifrån. Jag kommer vara fri, kommer vara jag. Göra vad jag vill. Göra saker själv och göra saker med barnen själv. Må bra, trivas, vad glad. Inspireras. Träffa nytt folk, vara nöjd, ja allt som jag inte känt på länge. Jag kommer få ägna mig åt mina intressen utan att känna ångest och må dåligt för att exet inte gillar mina intressen och inte gillade att jag ägnade mig åt dom.
Han ville att jag skulle ägna mig mer åt familjen och honom. Vem får lust att ägna sig åt honom så som han har betett sig de senaste åren. Snacka om dålig sexlust också. Så negativ, dömande, klagande och allt som han vart, tjafsig och bråkig och ja det finns mkt mer..iallafall så är det så jäkla avtändande så jag blev ju aldrig ens sugen nästan.. han var jämt arg, sur,grinig, tråkig, klagade...
Negativ energi jämt när han var omkring...Den spred sig och den sprider säg än här..
Jag kan inte flytta som sagt pga min dåliga ekonomi. Jag kan inte klara mig själv och barnen då.. måste hitta något sätt snart..hitta ett vettigt helttidsjobb men det är inte lätt. Jag försöker och försöker.
Har vart på intervju efter intervju men jag har vart för deppig, det vet jag. Sen jag började med anti-depp medel har det iaf blivit bättre och bättre.
Nu har jag iaf störts chans hittills att verka normal på en intervju och jag tror mer på mig själv nu också..
Nää jag måste sova känner jag..var bara tvungen att skriv av mig lite..
Skriver nog mer imorn..för det finns en hel del att säga...
Etiketter:
Depression,
Relationer,
Separation,
sex och samlevnad
Prenumerera på:
Inlägg (Atom)