Slutade med anti-depressiva för 1 v sedan - vill inte vara avdomnad i underlivet

Jag fick ett ryck förra veckan. Jag blev så irriterad på att jag är så avdomnad i underlivet. Känseln är så dålig. Förr i tiden fick jag starkare orgasmer. Nu har jag knappt känt nåt och fått kämpa för att få dom.
Det har tagit sån tid liksom. Fått fokusera ordentligt och fått spänna mig på ett speciellt sätt för att det ska gå.
Och så låg jag då förra veckan hemma och tänkte ok jag kör på lite med dildon. Skönt att få lite må-bra hormoner, som man får av en orgasm då va. När var det nu. Jo förra tisdagen.
Och där låg jag och höll på med vibratorn på max vibration och satan vad svårt det var att komma. Började bli irriterad. Speciellt när jag tänkte på hur lätt det var att komma förut. För länge sedan. Minns inte när det var men en gång i tiden då kunde jag ta upp staven, köra några minuter och sen komma. Nu höll jag fan på i 15 min..det är för länge. Det kunde ju gå på 3 min förut. Kanske höll på i 20 min, inte vet jag. Kändes så iallafall.
Så då bestämde jag mig där och då att nu helvete slutar jag med pillren. Det är deras fel. Jag känner mig ju ändå så pass bra, tänkte jag. Alltså inte deppig längre. Jobbet går bra, det är kul, kärleken går superbra Jag är kär och lycklig. Har mkt stress i livet men det gör inget. Barnen mår bra runt mig och jag ägnar mig mer åt dom. Allt känns liksom bra ju, tänkte jag.
Det är dags att avsluta dom. Jag hade ändå väldigt låg dos eftersom jag hade trappat ner 2 ggr. Första gången halverade jag dosen och andra gången halverade jag den halverade dosen.
Så nu idag har det ju gått en vecka. Jag vet inte hur lång tid det kommer ta innan jag känner mig normal i underlivet igen.
Vill ha tillbaka normal känsel...
Men jag funderar på om det inte har kommit tillbaka redan. Tror det alltså.
För igårkväll hade jag sex med min underbara älskade och då kom jag fanemej 3 ggr under sexet.
Har nog aldrig hänt förut i mitt liv ens. 2 ggr har hänt men 3 ggr kan jag inte minnas ens.
3 gg var med staven iof. Första 2 ggr vanligt sex, jag på honom. Jag kommer bara i den ställningen också..när jag rider killen..Så har det iaf varit ...men jag måste då säga att det hände en gång med min nuvarande underbara att jag kom när han var på. men det tog jäkligt lång tid..

Så nu undrar jag förtås om det beror på att jag slutat med pillerna som jag kom 3 ggr. För det var ju också lite starkare känsla...Eller om det beror på att jag ska ha ägglossning väldigt snart. Brukar bli kåtare vid ägglossning och känna mer då också liksom..
Så ja, jag vet inte helt säkert. Jag hoppas det är känseln som kommit..
Jag längtar tills imorn.. då kommer min älskling hit på kvällen.. då ska vi studera fenomenet igen..haha
eller jag ska det..ska se om jag känner mer då igen..
Får väl studera detta lite och se närmsta tiden hur det är..
Men jag hoppas hoppas att det ska bli bättre och bättre.. tänk om jag kan komma i andra ställningar också..
Visst när jag kör med staven samtidigt kommer jag i alla ställningar som det går att ha den på klitoris.. men utan den kommer jag inte lätt i alla ställningar.
Måste ha stimulans på klitoris för att komma alls.

ja nu blev det en jäkla massa sexsnack..men alltså jag har nästan bara sex på huvet hela dagarna..hahahah
för det är så bra nu..så mysigt..så underbart..med min nya älskade älskling! Han är så härlig..så underbar, så mysig..tittar mig djupt i ögonen och jag i hans ögon..det är äkta! inget falsk någonstans..ärligt och härligt..
Åh jag saknar honom nu..hade gärna haft honom här nu..men han är lite upptagen i kväll på annat håll..

Han älskar mig! Jag älskar honom!

Mm det gick snabbt..kärleken växte otroligt snabbt..det var ju precis rätt.
helt rätt..allt är bra, finns inget dåligt alls..inte vad jag sett hittills iallafall..

Igår kväll när vi var ute och roade oss så mitt i något så säger han att ja, jag älskar ju dig!
Lite sådär inte helt seriöst men ändå..
Men då blev jag seriös och gick fram till honom och sa att: jag älskar dig!
Allt är besvarat! Allt är perfekt!
Lyckan är ett faktum!

Sedan sa han det på riktigt förstås senare och sen igen mitt i sexet (så fint det var)..och så på morgonen..han är totalt förälskad..ååh jag är såå glad..
Och jag med..det är helt besvarat...
Han är så satans jäkla fin..älskar hans leende också, leendet han endast får när han är så där glad och lycklig när han är med mig..

Snacka om att gå från total olycka till lycka. Om vi tittar på en sinuskurva var jag längst ner på kurvan för 1 år sen och nu är jag längst upp på kurvan.

Snacka om att livet kan ta vändningar...helt jäkla otroligt..

Jag är så satans jävla KÄR, kär kär: i en ny kille som har barn han med

Jag har träffat en ny kille, som jag är seriös med. Och jag är så helvetes satans jävla KÄR i han.
För fan vad kär jag är. Det känns i hela hjärtat, i hela bröstet.
När jag är nära honom blir jag helt varm.
Hur länge har vi setts nu. Jo sedan slutet av Juli, så det är ju bara 5 v liksom. Men det känns som minst 2 månader. Jag har tappat räkningen på hur många ggr vi setts. En vecka vart det 6 av 7 dagar. Haha!
Grejen är att han har barn och jag har barn så det blir lite planerande om man ska kunna ses....

Men gud alltså. Jag är så kär i han..var så många år sedan som jag kände så för nån, som jag trivdes så bra med nån. När var det nu? Hmm ja 2004 och nu är det 2013, Mm det är 9 år sedan jag vart kär sist, på riktigt alltså.
Men detta är så mkt bättre.
Detta är bäst hittills. Så här har jag ALDRIG känt ju.
Jag känner värmen sprida sig inom mig när jag är med honom..
Imorse innan han stack upp och åkte till jobbet så kände jag bara hur sjukt jäkla underbart det var..

Att bara kramas och känna hans hud mot min..titta han i ögonen och kyssa honom kärleksfullt..
Jag låg där och kände hur varm jag blev i hjärtat, i bröstet..hur upprymd jag kände mig..hur härligt det kändes..hur underbart.. Shit alltså!

Vad är skillnaden mellan att vara förälskad och kär förresten? Det har jag länge undrat.
Blir man förälskad först och kär sedan eller.. Är förälskad som att vara lite betuttad eller?
Är det inte kär först och förälskad sedan..för förälskad närmar ju sig älskad..att man älskar någon..

Iallafall så börjar jag tänka i sådan banor nu..att jag älskar honom..jag gör det redan..jag älskar allt med honom..jag älskar hela han..hans sätt, att han är han liksom...

Ibland när jag ligger och myser med honom och jag känner värmen i hela kroppen och hjärtat bara slår och slår hårt så tänker jag att Ja, jag älskar nog dig alltså...men det är inget jag säger högt..för man kan inte säga det efter så kort tid eller hur?
Är det någon som börjar älska någon så snabbt? Har aldrig hänt mig förut, har inte hört nåt om det..
Är det riktigt normalt det här..
Störtförälskelse har jag råkat ut för...

Jag älskar honom! Jag älskar, älskar älskar honom...

..och jag tror att han känner samma sak...det bara känns så..jag känne det på mig...han älskar nog mig...det är nästan så jag trott att han ska säga det..nästa igår kväll eller nästan imorse...det är nära nu..
Men han vågar nog inte för han tänker samma sak..så snabbt kan man inte säga det, så snabbt är inte vanligt att känna så och tänk om hon inte känner likadant just riktigt än...Men det gör jag..

Jag känner för att viska det i hans öra när han sover...ska jag göra det tro....

Åh gud jag vill sova med han varje natt..vill va med han varje dag..vill känna hans närhet jämt...vill krama om honom nu...kan inte sluta tänka på honom.
Tänker nästan hela tiden på honom...

Det är så sjukt jäkla underbart, ljuvligt, härligt att vara kär, förälskad, älska någon....

Min tid efter separationen med engångsligg knull hit och dit och kk förhållanden är över

Japp, den tog slut i somras. Ett ljus gick upp för mig i somras när jag slappade av från all stress, från allt jobb och bara var mig själv och va liksom.
Då lugnade jag ner mig och insåg att det var skönt det här. Att bara vara själv och va och göra det jag själv känner för och må bra.
Sen var den utlösande faktorn nog också att jag såg att det fanns hopp om äkta kärlek. Romantik och kärlek finns. Det gäller att hitta den rätta bara. Att vara på rätt ställe vid rätt tidpunkt. Att ha tur.
Det kan var ödet. Det kan var slumpen. Det kan vara att man just vågar göra det som man inte gjort förut. Att man bryter ett mönster å då dyker den upp.

Ja det är mkt som kan leda en till kärleken. Men ett är säkert. Man ska inte leta aktivt och vara desperat. Man måste trivas i sig själv. Må bra i sig själv och känna att man älskar sig själv för då kan andra älska en. Då kan man göra andra glada. Man kan få andra att må bra om man själv mår bra ju.
Den goda cirkeln va!
Bra leder till bättre!

Ja, jag är helt förändrad nu.
Hela min separation var som en vändpunkt i hela mitt liv. En brytpunkt. Ett uppvaknande. Och det var så mkt annat som spelade in också. Nytt jobb, nya vänner, nya mål, psykiska välmåendet var bättre. För en gångs skull kunde jag börja tänka på mig också. På bara mig och mina behov. Vad vill jag? Vad mår jag bra av? Jag ska göra det! OCh det ska jag göra nu!

Jag är bra, jag är glad, jag är rolig, jag är fin...Säg positiva saker till dig själv varje dag! Du är vad du tror!

Iallafall så i somras hade jag en romans men en kille som jag aldrig hade trott mig vara med. Fanns inte i min värld innan att jag föll för sådana killar. Men så av en slump blev det en kyss. Det var mer ett vad typ att jag skulle kyssa han. Å så upptäckte jag hur bra kyssen var. Hur intensiv, hur naggande, hur spännande...ja det var massor..och grejen var att killen hade spanat in mig hur länge som helst. Han vart kär i mig vid första ögonskastet tydligen.. Jag var tvungen att fortsätta träffa honom och känna det igen. Det var så speciellt..som en aura runt honom, som påverkade mig...Jag blev liksom berusad av hans närhet..skumt var det.
Och med han var det kärlek och inga ord. Inga visor och inga ord. Bara känslor.Känslorna kändes i luften. I ögonen. Vi kunde bara titta på varandra utan att säga nåt och det fanns där. Vi kunde bara kramas utan att göra nåt mer och det var där..allt runtomkring försvann. Det var  nuet och känslan...
Det var underbart..härligt..frihet..fritt..det var livet..livet var så grym härligt just då..
Fanns ingen tid och inget rum. Allt försvann en dag när vi åkte på en utflykt...det var han och jag och inget annat..
Jaja, iallafall så är det över nu..det var för långa avstånd mellan oss. Hade aldrig gått. Sen har jag barn och han var 8 år yngre än mig och pluggade och allt. Det gick bara inte.
Men visst vart jag ledsen när jag åkte ifrån honom. Låg å grät i sängen när han hade åkt och sen åkte jag å allt var borta..andra sidan jorden tyvärr....

Efter den tiden och den resan så ändrades hela mitt liv. Jag kände inte för att knulla runt alls mer. Inte med någon. Fick massa erbjudanden hit och dit men sa bara NEJ NEJ NEJ tack.
Hade till och med 2 killar med mig en kväll när jag var apfull men sa NEJ NEJ NEJ här blir inget sex. Ni får sova över men mer blir det inte..Ok, sa dom. Dom sov på varsin sida i sängen och sen åt vi frukost och mer vart det inte. Jag är bestämd när det väl gäller.
Tänk jag kunde vart med 2 killar samtidigt. Dom var kompisar och drömde säkert om det. Men jag var inte sugen...jag var i en annan fas i livet..
Sex är inte allt.

Jag vill ha känslor, jag vill ha ömhet, jag vill ha mys, kärleksfulla blickar, kramar och ord. Omtänksamhet och känslan av värmen i bröstet när man är kär..upprymdheten..lustfylld..pirrig..
Det är så mkt bättre..då spelar inte sexet lika stor roll..
Sexet blir bättre ändå om man är kär..för man vill ju ha personen man är med...har märkt det, att det är så..
jag har alltid tänk att jag ska fanemej ha STOORA kukar så det smäller..men nej det behövs inte..normala är bra..det går att komma då med..har man känslor så går det för mig iaf.... även om jag har sjukt svårt att komma överhuvudtaget och speciellt på fyllan...
Kommer aldrig på fyllan.. då är det sjukt bra isf...känner inget liksom...det somnar där nere...
blev lite värre sen jag blev gravid. inte kul alls..

Men tyvärr så funkar det inte med minikukar..ledsen..men det känns inte..sorry killar..jag tycker synd om er..jag är ledsen för er skull..vad ska man göra..men det kanske finns någon som är ok med det...får man hoppas..

Nä dags å ta sig ett glas vin och softa lite..barnen sover och jag sätter på lite musik här...

Nu måste jag säga nej till killar! Inte utnyttja dom!

Ja alltså nu börjar det kännas som att jag utnyttjar vissa killar jag träffat.

Det är alltså 2 killar som gillar mig, som jag har legat med. Dom är ju allvarligt talat intresserad av mig. Den ena har sagt att han vill träffa mig mer och mer och han är inte ute efter one-night stands. Han letar efter en tjej som han kan antingen ha ett förhållande med eller börja att ha ett kk-förhållande med. Just den här killen känner jag inte alls så för. För mig är han mer som en vän, som jag kan snacka med allt om. Konstigt! Jag vill inte ha ett sexförhållande med honom. Jag känner inte så för honom. Är nog inte så attraherad tyvärr. Det är vissa grejer som stör mig där. Han var jäkligt bra på att kyssas dock men sen var sexet inte så bra, kanske för att vi inte var helt nyktra heller. Men sen har jag inte velat ha sex igen. Det var nåt med hans sätt, hans kropp attraherade mig inte, det var nåt liksom. Han gömde sig lite också. Jag vill ha någon som tar initiativ och tar för sig mer. Storleken kan jag inte säga så mycket om för jag var inte helt nykter och inte han heller så det gör ju sitt. Kan ju säga att jag kom inte med den här killen.

Den andra killen vill också hitta på saker hela tiden. Ses ofta, göra saker. Han verkar gilla mig som person och i sängen eftersom han tyckte sexet var så bra. Men det tyckte inte jag. Jag kom inte med den här killen heller. Jag kunde gjort det om han hade försökt lite mer. Kände att det kunde faktiskt gå eftersom vi inte var fulla då andra gången vi hade sex. Nää han var inte så bra. Det var väldigt dött i sängen men ok det var lite hett ändå. Långsamt och hett men kyssarna var dåliga. Gillade inte alls kyssarna. De var konstigta faktiskt. Stämde inte.
Men nu efter det har jag träffat en annan som jag gillar mer så nu vill jag inte gå tillbaka till denna och ha sex. Han vill. Han drömmer om mig varje kväll typ. Jo det kan jag tänka mig. Han fick ju det som han ville.
Dock känns det som att jag utnyttjat killen nu. Känns inte bra. För han verkar ju ha blivit helt tänd och het på mig. Hör av sig varje dag. Ringer och skickar massor av sms. Har bjudit mig på olika saker. Jag måste snart säga som det är. Att jag nog inte vill fortsätta träffas för det kommer bara såra honom.
Måste avboka nästa träff. Och försöka fasa ut det hela på något sätt.
Jag vill faktiskt inte träffa några andra än min första och sista kille som jag haft sex med som läget är nu.
Måste tänka efter hur många det är jo det är 6 st. Har faktiskt haft chans till ännu fler men har sagt nej. Kunde ha varit snarare 12 vid det här laget. Men ibland känner jag inte för det bara. Jag har ju letat efter någon som kan tillfredställa mig, som jag vill fortsätta med. Och faktiskt kan 6:an det. Han är bra och inte själviskt. Vi hade connection direkt. Kan prata om allt tex.

1:an och 6:an är bäst. Jag är lite småkär i 1:an men han inte i mig tyvärr. Men 6:an börjar jag starkt gilla nu. Vi har mycket gemensamt och snackar en hel del.
Ska träffa 6:an nu i veckan igen. Han kommer över. Hoppas jag är tip top bara. Jag får lätt obalans i slidan efter sex. Speciellt nu när jag äter anti-depp. Blivit skörare på något sätt.
Kände att en liten obalans smög sig på igår...

Idag har jag chans till sex med 5:an men jag vill inte. Måste säga nej till att ses. That's it!. Har nu bestämt mig för att bara fortsätta med 6:an ett tag. Det räcker för mig.

Om 1:an hör av sig så säger jag inte nej till han heller. Skulle kunna dejta han och hålla mig bara till honom om han så ville. Han är så fin och bra och mysig.Men han hör inte alltid av sig när jag har gjort det. Åh nu har jag ställt väldigt personliga frågor till honom som han inte svarat på. Undra om han någonsin kommer att höra av sig igen. Ingen aning. Jag har iaf låtit honom veta vad att jag tycker om honom på flera plan och vill även träffas och umgås lite. Men vi får se om han är intresserad. Om han inte är det är det inte mycket jag kan göra. Jag är iaf ärlig innan det går så långt att jag blir kär på riktigt.

Nää nu får jag sluta tänka på killar & 6. Det är inte mycket annat i mitt huvud nuförtiden. Jo jobb förstås och barnen förstås.

Från deprimerad innesluten småbarnsmamma till frigjord, säker sextokig tvåbarnsmamma

Jo men det stämmer ju. Jag var helt deprimerad, innesluten, ensam, osäker, tråkigt, gjorde aldrig nåt. Satt bara inne. Tänkte mycket negativt. Såg inte svar. Såg inte mycket. Inte mycket mådde jag bra av. Jag var arg på mycket. Missnöjd på omgivningen. Missnöjd med mycket. Irriterad på de mesta. Det finns massor att ta upp.

Men nu är det annat!
Nu är jag glad, jag är mer säker på mig själv. Jag tänker positivt. Tror på mig själv. Jag har kul, jag trivs med det jag gör, jag har roligt där jag jobbar. Skitkul! På morgonen är det aldrig längre sådana känslor att usch nu måste jag masa mig iväg till jobbet utan yes, nu ska jag till jobbet så ska vi se hur jag lyckas idag. Jag har som mål att lyckas bra och vara glad och positiv.
Det är en sjuk förändring som skett mig. Vet inte hur det gick till. Men allt triggades av att jag kom ur mitt dåligt samboförhållanden tror jag. Det tryckte ner mig total. Jag blev inte sedd av min ex sambo. Jag blev aldrig uppskattad, jag fick aldrig några positiva ord, någon tacksamhet för att jag gjorde något. Nää det var mycket jag inte fick. Jag var instängd, jag var kontrollerad, han gav mis skuldkänslor om jag gjorde något jag var intresserad av. Jag var som en fånge i mitt eget hem alltså. Fångad av han, skulle sköta allt här utan uppskattning. Nä det finns massor att säga här med.

Iallafall så är ett säkert. Man ser inte hur dåligt det är förrän man tagit sig ur. Nu ser jag allt från ett annat perspektiv. Jag kan titta tillbaka på mig själv och se hur dåligt allt var, hur dåligt jag mådde, hur jobbigt det var för mig pga av omgivningen jag levde i, pga förhållandet. Jag kämpade varje dag för att orka med utan att ha något direkt mål. Trodde att livet var så svårt som det var då.
Men nej.
Det är som att jag vaknat upp ur en lång seg dröm, som aldrig hade något egentligt slut.

Jag är levande nu. Jag är mer framåt, jag strålar nästan varje dag nu, jag är gladare,  jag är säker i mig själv, mer självsäker. Jag har aldrig varit som jag är idag i hela mitt liv. Det här är absolut mitt bästa jag. Det är sjukt att det kunde bli så här. Men alla borde hitta sitt uppvaknande och inse att livet är till för att levas och må bra. Varje dag ska man må bra och leva för det. Göra det man mår bra av och vara positiv och glad för då får man likadana känslor och beteenden tillbaka. Andra trivs i ens sällskap och allt blir bara mycket bättre. Gör man det man mår bra av så blir man ju också positiv och glad av sig självt.
Man ska hitta saker som man mår bra av och det kan man göra tillsammans med sina barn. Och grejen är att mår man själv bra så mår barnen bra av det. Det är en positiv spiral.

Att jag är så skrivsugen och positiv just nu kan ju också bero på en sak, hehe.
Jag hade just sex! Kroppskontakt mår man bra av. Fysisk kontakt behöver alla männsikor. Det ger välmående. Det är konstaterat ur forskningssyn.
Smeka och kela..det är bra det.

Iallafall så mår jag toppen just nu. Jag jobbar hemifrån och över lunchen kom min lunchdejt hit (haha) och tog sig ett skrovmål. Nää skämt och sido. Han ringde innan och frågade om han kunde komma över för han var i krokarna. Ja, absolut, jag är själv sa jag. Så då ringde han på dörren helt plötsligt. 10 sekunder senare var vi i sovrummet. Han tog tag i mig, kysste mig, slängde av sig sina skor och vi backade in mot sovrummet. Ni kan gissa resten själva.

Det är bara andra gången vi ses nu. Vi sågs för 2 dagar sedan också. För då jobbade jag också hemma. Är lite flexibel i mitt jobb. Det är sjukt bra. Det funkar ju så bra med att koppla upp sig mot allt via internet nuförtiden så det är inga problem att göra saker hemifrån datorn.Saken är den att jag jobbar inte heltid eftersom jag läser en kurs samtigt.

Iallfall så känns det jäkligt bra.Jag tänker fortsätta träffa den här killen. Minst en gång i veckan blir det. Jag mår bra av det! Det är bästa sexet jag haft sen evigheter. Sen andra barnet kom har jag inte haft bra sex alls. Men nu är det bra igen. Jag kände knappt nåt efter andra barnet. Sen beror det på mina anti-deppresiva medel också. Dom gör att man blir avtrubbad där. Jag bara längtar tills jag kan sluta med dom. Jag har iaf trappat ner. Men jag tänkte inte sluta förrän tidigast i höst när allt har lagt sig. Vi är ju äntligen separerade efter sommarn. Då kommer vi bo i varsina lägenheter.

Tänker ordna mitt boende och få till allt så jag trivs. Så jag å barnen trivs. Sen kanske jag kan avsluta det hela. Om alla mår bra här.

Längtar tills jag är jag igen. Men träning ger också ökad känsel. Det märks. Det vet jag sedan tidigare i livet också. En period jag var väldigt vältränad hade jag också jäkligt bra sex. Men det var evigheter sedan.

Ja du shit vad mkt sexsnack det blev. Men jag är helt fokuserad på sex nu. Jag har blivit lite sextokig nästan.
Jag har nu varit med 6 st olika på 3 månader. Och det är inte likt mig. Men hallå jag har ju haft samma partner innan dess i nästan 8 år. Var aldrig otrogen med att knulla någon annan. Jag är stolt över mig själv att jag har sån karaktär. Jaja, dags att jobba. Nästa kille som jag blir tillsammans med om jag nu hittar någon kan vara glad. Jag kommer hålla mig till honom om han så önskar. Men jag kan tänka mig annat om det är tillåtet. Just nu är jag ju lite öppen för det mesta.
Kanske borde prova 2 killar... medans jag kan..

Jag har vart vild å kåt senaste 2 månaderna. Provat 5 olika .....

Jag det är inte klokt. Vet inte vad som hänt. Jag är riktigt sugen på nya knull hela tiden. Måste ha bättre. Första sexet med en annan kille efter att det tog slut var ju i februari då va, 3,5 månad senare. Efter det var det kört. Det var inkörsporten till skojiga saker.
Den första killen var bra. Jag är nog lite småkär i honom alltså. Träffar honom fortfarande ibland och tänker fortsätta med det.
Men efter han har jag vart med 4 andra också men ingen lika bra. Trist. Nu får det komme en riktigt stor kuk. Det vill jag prova. Jag har ju blivit som besatt. Helt knasig nästan. Går ut varannan helg iaf och raggar upp någon ny. Det är så lätt. Fast ibland tar jag den första. Han är ju så fin, så rolig, går snacka med och bra. Om han nu inte är upptagen, för det är han ju så ofta.
Skulle kunna hålla mig till bara honom om han velat.
Men så länge jag är singel så här så testar jag vidare helt enkelt.
Nu har jag en fisk på kroken igen. Jag ska prova en 6:e denna vecka. Ska bli asspännande. Jag är tänd på killen. Han är snygg och rolig.
Men jag har inte sett honom naken än.Det är ju alltid ett lotteri.
Jag har barat blivit van med storleken över 15. Så under det gillar jag inte. Nu är jag på jakt efter min största någonsin. Ska se om jag kan hitta någon snart.
Livet är riktigt roligt just nu!. Jag lever livet och har skoj när jag går ut. Fy fasen. Jag är mer självsäker. Jag är jag. Jag är bra. Allt har tagit en helomvändning sedan det tog slut. Jag vaknade upp, jag började bry mig om mig själv. Jag började lyssna på mig själv. Göra mer som jag vill. Det har jag ju inte direkt gjort förut.

Men jag måste bara dokumentera de killar jag varit med nu:

Den andra var kass, det var på fyllan, för full, blev inte bra. Han hade rätt liten också. Han var för oerfaren och ung också. Gjorde helt fel. Vart riktigt hårdhänt också.
Den tredje var också dålig. Var inte full men det gick bara inte bra. De var ganska liten också. Större än andra iaf. Men den första såklart är fortfarande den största. Sedan stank killen som ett askfat hela tiden. Jag blev så avänd.Det var hårt sex, galet sex, vilt sex men inte bra ändå. Jag hade lite ont här och var i några dagar efteråt.
Den fjärde var inte heller bra. Var för full och han med. Han var nog inte stenhård heller. Så jag har inte ens koll på hur stor den egentligen var. Större än den andra och tredje iallafall tror jag. Det kanske blir bättre om jag träffar honom igen. Men jag vet inte. Jag var inte helt tänd på hans kropp alltså. Så jag tror inte jag vill prova igen. Nä.
Den femte var bra faktiskt, även om han hade ungefär som den tredje. Han var het, han var lugn och sansad och mogen på något sätt. Det var hett sex liksom. Sånt man skulle kunna ha med en partner man är kär i nästan. Det kändes så lite. Men helt bra var det ändå inte.

För grejen är att jag kom inte med någon av dom förutom den första. Kanske inte så konstigt att han är bäst då också.Men det är inte bara det. Det är hela personkemin. Den stämmer. Han är mysig också. Men det var jävligt nära med den femte. Men då kom han istället.

Vi får se nu i veckan. Jag är jäkligt spänd av förväntan. Kommer vara helt nykter också. Det kan blir nåt.
Nää måste nog sova strax här.

Jag onanerade med exet bredvid mig, har ju behov

Jo det blev så att jag var tvungen. Om man sover i samma säng även om det slut sedan ett halvår snart så har man ju ändå behov va. När ska man få göra dom behoven om han alltid lägger sig och sover i sängen före mig.
Nu har jag blivit sån att jag helt enkelt får strunta i hans närvaro och låtsas om som inget. Måste tänka på mig nu och mina behov. Har ju inte gjort det förut.
Jag börjar bli fri nu. Komma loss från en instängd, inbunden, kontrollerande tillvaro.
Känns så skönt att jag är jag nu. Börjar må bättre.
Har länge varit deprimerad, låg, dålig självkänsla kommer med det. Aldrig känt mig nöjd.

Men nu känner jag att jag är på G. Jag gillar mig själv. Jag är säker på nästan allt jag gör nu. Ja allt för fasen. Jag har utstrålning nu. Jag vet vad jag vill. Det är som att gå från natt till dag på 1 månad eller nåt.
I am on my way up. Up to the sky!
Alltså jag svävar nästan uppåt...jag går uppåt. Har börjat klättra på trappan och snart är jag på toppen. Då stannar jag där och är där...går inte ner igen..
Det kommer bli så bra allt, bara jag kommer härifrån, ifrån detta destruktiva hem, negativa stämning, sura arga människan (exet). Han som kontrollerat mig, inte låtit mig göra det jag vill, inte låtit mig ha mina intressen utan att få mig att känna ångest för att jag utövar mina intressen.
Varit instängd, aldrig stöttat mig har han. Han har hjälp mig att må sämre istället. Han har puttat ner mig från trappan.

Iallafall så vart jag då sugen så jag tog fram min massagstav och satte igång. Låtsades som att han inte var där. Och ni kan ju gissa vad som hände sen..Jo han blev kåt och ville hoppa på mig.
Men NEJ NEJ NEJ sa jag va fan håller du på med här. Jag är inte intresserad. Förresten går det mkt fortare med en massagestav. Kände för att få lite oxytocin, man mår jäkligt bra efter det.
Usch men jag blev nästa störd och äcklad på nåt sätt att han försökte. Var nästan så att jag fick sluta.
Fy fasen när ska man få ha ett privatliv här.
Jag blir också utfrågad i minsta detalj vad jag håller på med när jag inte är hemma. Han kan tjata i timmar tills han får svar på något. Det är grymt jobbigt.

Längtar nu till min egen lägenhet. Tills friheten infinner sig.

Exet har träffat en ny redan medans vi fortfarande bor ihop med barnen

Ja tydligen har han träffat en ny. Han är helskum. Han berättade förstås att han skulle ut med den nya. Men jag tror att det har pågått ett tag ändå. Känns så på nåt sätt. Och nu är han helskum. Han springer ut titt som tätt utan att ens säga vart han ska. Han ska ut lite bara.
Tror han håller på och ringer och sms:as och har sig. Han kanske till och med tar en snabbis i närheten. Vad vet jag.
Hon kanske bor här i närheten. Jag har ingen aning.
Skumt känns det iallafall. Men så är det.Vad ska man göra. Inte mycket. Jag är låst här ett tag till, tills jag får tag på en lägenhet. Inte lätt situation.
En annan sak också är att han går in och duschar 3 ggr per dag ungefär nu. Förut var det högst 1 gång per dag. Han verkar helskum. Flinar hela tiden också åt nästan allt.
Det är rent ut sagt lite jobbigt att ha homom runt omkring.

Nä nu dyker han väl snart upp här i dörren. Man vet aldrig. Han har vart ute en sväng. Vet inte vart och inte hur länge och när han kommer.

Blir så trött på att bo med exet

En tråkig jobbig lördagskväll igen då där man blir tvingad och ta massa skit från exet om hur dålig jag är på allt, hur egoistisk jag är, hur jag skiter i andra, aldrig tänker på andra, tar för mig allt, bla bla bla..
Blir så jäkla trött på denna människa. Inget av det där stämmer på mig om man inte tittar på mitt förhållande till honom just nu. Och vad jämför han med liksom? Jo sig själv. Han har inget annat att jämföra med. Och han måste jämföra, för så är hans liv. Han kan inte bara tro på något om han inte sett det, vart med om det eller gjort det själv. Det går inte in i hans dumma huvud. Visst han är förmodligen inte dum för några grejer kan han ju men det känns som han är dum ändå ibland. Vad går in i hans huvud egentligen. Han själv bara?? Det är snarare han som tänker på sig själv. Jag har inte sett några bra egenskaper om jag tänker efter sen vi fick barn nästan och det var över 4 år sen nu.
Jag har vart blind alla år.
Jag har fokuserat allt på barnen ju. Jag har dedikerat mig själv åt dom och hemmet. Visst försummade jag honom då. Men det går inte ha ett likadant förhållande som innan man får barn. Man har ju nytt ansvar. Ansvar för barnen liksom.
Men jag har vart blind. Det har inte vart bra... Varför skaffade vi ens barn kan jag fråga mig. Fy sjutton vad dumt. Men det är inte dumt nu för jag ångrar inte alls mina fina barn. Det skulle jag aldrig göra. Små fina ögonstenar.
Men jag ångrar alla dessa onödiga extra år tillsammans med exet där jag har vart instängd, ofri,kontrollerad,ensam, ledsen, besviken, missnöjd. Och det kan jag förstå att det bli sämre för han om jag känner så. Sämre och sämre men han triggar det ju också.. han har gjort det sämre och sämre hela tiden. Han har inte kunna göra något bra..inte kunna säga något bra..utan bara sagt saker som fått mig att må sämre och bli ledsen inombords.

Jag har just vaknat upp ur blindo kan man säga.. Jag känner en livsglädje som jag aldrig känt. Längtar bort härifrån. Jag kommer vara fri, kommer vara jag. Göra vad jag vill. Göra saker själv och göra saker med barnen själv. Må bra, trivas, vad glad. Inspireras. Träffa nytt folk, vara nöjd, ja allt som jag inte känt på länge. Jag kommer få ägna mig åt mina intressen utan att känna ångest och må dåligt för att exet inte gillar mina intressen och inte gillade att jag ägnade mig åt dom.
Han ville att jag skulle ägna mig mer åt familjen och honom. Vem får lust att ägna sig åt honom så som han har betett sig de senaste åren. Snacka om dålig sexlust också. Så negativ, dömande, klagande och allt som han vart, tjafsig och bråkig och ja det finns mkt mer..iallafall så är det så jäkla avtändande så jag blev ju aldrig ens sugen nästan.. han var jämt arg, sur,grinig, tråkig, klagade...
Negativ energi jämt när han var omkring...Den spred sig och den sprider säg än här..
Jag kan inte flytta som sagt pga min dåliga ekonomi. Jag kan inte klara mig själv och barnen då.. måste hitta något sätt snart..hitta ett vettigt helttidsjobb men det är inte lätt. Jag försöker och försöker.
Har vart på intervju efter intervju men jag har vart för deppig, det vet jag. Sen jag började med anti-depp medel har det iaf blivit bättre och bättre.
Nu har jag iaf störts chans hittills att verka normal på en intervju och jag tror mer på mig själv nu också..
Nää jag måste sova känner jag..var bara tvungen att skriv av mig lite..
Skriver nog mer imorn..för det finns en hel del att säga...

Känns som livet kanske vänder nu!

Känns som att jag är på väg åt rätt håll. Har inte skrivit på ett tag.. Det är så mycket som händer i mitt liv nu..
Jag fick chansen att vara själv nu ett par dagar så sambon (exet, fast vi bor ännu ihop) tog barnen och åkte iväg..Har inte vart själv så här på 1 år. Såå otroligt skönt!
Tror ingen anar hur skönt det kan vara och vara själv..tänk alla som bara längtar efter att inte vara själva..som längtar efter någon..som inte vill vara själva, som är rädda för det.
Och tänk jag som bara längtar efter motsatta..det är inte klokt egentligen.
Alltid längtar man efter det man inte har tillräckligt av..
Jag har alltså ska vi se vart med mitt ex i 7 år något sånt..sen tog det slut och situationen som är nu gör det omöjligt för mig att flytta ut, ekonomiskt går det inte ihop men han låter mig bo kvar tills det ordnar sig så vi bor ihop, rör aldrig varandra utan försöker vara vänner bara vilket går bättre och bättre men är otroligt svårt ändå....och nu när tiden går inser jag mer och mer att det är ju rätt..det ska ta slut det här för så här ska inte ett förhållande vara..
De senaste åren efter första barnen fick jag aldrig uppskattning, ömhet, kärlek, tröst, en äkta värmande hand, äkthet, omtanke, medlidan...nej ingenting..men jag borde fått något åtminstone tycker jag..
Men jag bara fann mig i att inte få något gensvar what so ever av min partner...jag fick vara stark själv och intala mig saker själv..känns som jag alltid gjort det..ingen har direkt brytt sig om mig eller iallafall inte visat det speciellt mycket..Det är något jag saknar i mitt liv...Ömhet, äkta kärlek, uppskattning och tröst.
Alltså jag har ju levt i ett dåligt förhållande de senaste åren utan att veta det riktigt..Jag har trott att det är normalt så att det är bra.
Det är kanske därför jag känner mig så jäkla glad och uppåt och upprymd just nu efter att ha träffat en kille som gett mig komplimanger, som har brytt sig om MIG liksom, tagit på mig, kramat om mig...alltså jag är inte van..så jäkla ovan..och det kändes så jäkla bra...jag mådde bra..jag blev glad..jag strålade helt enkelt.
Jag var ute alltså på krogen..och träffade killen där och så följde jag med honom hem..Över 7 år sen sist det hände..så det var ovanligt men häftigt och kul.
Det slutade förstås i sex..det bara blev så..jag hade inte tänkt det riktigt men jag var väldigt full...shit
Och det var bra för jag slapp vara drivande..han var den som drev det framåt..och det har jag väl saknat i sådär 5 år liksom. Jag är trött på det..jag vill inte alltid bestämma och lära upp någon hur det ska vara..dom kan väl prova själva, testa och bara köra liksom. 
Jag var mig själv, jag var öppen, ohämmad och kul..Shit alltså jag vet inte vad som tog åt mig egentligen..Jag gör väl inte sådana saker annars direkt..jag tänkte de andra gånger jag vart singel alltså.
Men denna känsla jag har nu är svår att beskriva..jag är på topp helt enkelt. Känns som jag börjar leva mitt liv igen..som ett nytt skede i mitt liv tar fart.
Nu är det förstås så att jag inte hoppar in i något nytt bara sådär..Jag tänkte bara ha lite kul ett tag. Jag måste ju bygga upp mig själv..bli starkare...
Jag kan inte ha ett nytt förhållande nu. Allt måste ordna sig. Men jag kan väl träffa andra för det..jag vill gärna träffa den här killen igen..och det tänker jag göra.. jag tänker ringa upp honom inom en snar framtid och säga att jag vill ses, även om inte han hör av sig. För jag vet att han vill ses. Jag känner det på mig! That's it!
Alltså sådana saker han sa om mig, jag visste inte vad jag skulle säga..men jag sa förstås tack..
Alla komplimanger liksom..det är ju sanslöst..
Jag har kanske haft en lite sned självbild fram tills nu..har insett nu att jag är nog helt ok ändå, attraktiv och fin. Shit att jag ens skriver det är ett framsteg för mig.
Sanslöst!
Tänk vad livet kommer förändras nu..Jag känner det på mig. Det här är bara starten! Men anti-depp medicinen kommer jag fortsätta med länge..det är inte bara att sluta tvärt med den..långt ifrån klar med den...och det är inte något som någon annan än min familj (mamma, pappa syrran etc) behöver veta.
Nej nu måste jag jobba lite här! Och sen ringa på ett jobb jag sökt och fråga hur det har gått.

Livet totalt på botten - tänkt hemska tankar - mått skit!

Senaste tiden har jag helt enkelt mått skit. Har inte orkat skriva. Det är så när man mår så jäkla kasst.
Julen blev jobbig... jag bor med mitt ex och barnen liksom..hur lätt är det tror ni?
Han hotar med att slänga ut mig om jag inte sköter mig. Sen säger han att nej jag menade inte det jag sa.. men hur ska jag veta vad han menar och inte menar. Jag mår skitdåligt när han säger så..jag är en slav..känner mig som en slav..jag är beroende av honom. Jag är liksom beroende av någon.

Känns så jäkla jobbigt..jag har ännu inte fått någon fast tjänst så jag måste bo här tills dess...har vart på intervjuer men jag har inte haft något go..något driv enligt dom sedan när jag frågat varför det inte blev något...
Nää jag måste väl ärligt säga att det beror väl på min depression..den lyser väl igenom..jag försöker mitt bästa verkligen..så gott jag kan..vad mer kan jag göra..jag har gett allt på min sista intervju nu..
försökt vara glad och framåt...
Men hur vet jag hur dom tolkar mig..
Jag var tvungen att dubbla min anti-depressiva dos i början av decemer. Den här separationsgrejen slog så hårt på mig att jag kände för att försvinna..jag visste inte vad jag skulle ta vägen..han ville ju kasta ut mig..och då skulle jag hamna på gatan och inte få se mina barn mer liksom..

Då kändes liksom att jag kan ju lika gärna dö om han kastar ut mig...frysa ihjäl i snön eller nåt..
men så blev det såklart inte för han sa att han ville ju ha en mamma till barnen..så han ångrade sig och lät mig bo här tills jag skaffar ett jobb. men det är prio ett nu..

Jag bara försöker och försöker...Jag hoppas nu hoppas hoppas att jag får detta senaste..det är min chansmot ett bra liv.

Jag måste komma ifrån den här människan..den här negativa miljön som sänker mig...allt här är dåligt..negativ...jobbigt..
Man kan inte må bra i denna lägenhet...detgår inte...
Otroligt jobbigt liv just nu,..
Om bara något kunde lösa sig snart..
Snälla någon be för mig..hjälp mig! Jag behöver ett jobb så jag kommer härifrång och kan börja om på nytt...jag kommer vara en bra mamma...
jag är så glad att jag har 2 fina barn..detär dom jag lever för ju..om dom inte funnits hade det inte funnits nåt att leva för ju..sååå fina små barn...jag kommer göra allt för att dom ska få det bättre än vad jag har haft det...
Min uppväxt var så jäkla kass. Jag är så jävla förbannad å arg på mina föräldrar..fy fan...
Jag behövde för helvete kärlek och omtänksamhet...behöde stöd,någon som lyssnade och brydde sig.. sa att jag dög, sa att jag var bra på något...hallå? Varför sa ingen det?

Jag blev istället någon som söp mig dyngrak och betedde mig som ett psyko för då fick jag uppmärksamhet...hallå jag behövde ju något annat!!!
Jag snattade och höll på..  hela min garderob var snodd.. var annars skulle jag få kläder ifrån.. fick inget hemifrån...och ingen fattade något heller..vet inte vad dom tänkte med....
Men det var ju en styvmamma så vad fan brydde hon sig..hon hatade mig..hon sket totalt i mig. och pappa var aldrig hemma.. Min riktiga mamma var psykiskt sjuk och söp hej vilt så henne kunde jag inte heller bo hos, jag trodde hon var alkoholist men neej hon sa att hon inte var det även om hon drack jämt...tyvärr..livet var skit.

Jaja nog om det... 
Jag måste nog lägga mig snart...mitt hemska ex ligger och snarkar.. det är så satans jobbigt att behöva sova i samma säng...är så trött på det..han bryr sig inte..han skiter totalt i det..han kan gärna utnyttja mig för sex också..det har han sagt..men fy fan heller....
Han sa kom igen ju vi kan ju ha sex, det betyder inget..det blir inget för det...sex och inga känslor liksom..NEJ tack fan heller...han är ju helt dum i huvudet...

Nej som sagt jag orkar inte skriva mer...
Jag hoppas bara att detta år 2013 ska vara mitt turår..min väg tillbaka...
Kom igen nu! Det är min tur att må bra och få ha det bra!